lördag 12 juni 2010

Descent from Antiquity

Descent from Antiquity är släktforskningens heliga graal. Idén är att lyckas etablera släktskap från antiken hela vägen till någon nu levande människa, något som ännu inte lyckats med säkerhet, och kanske aldrig kommer göra det, åtminstone inte vad gäller biologiska definitioner av släktskap. Det största problemet i sammanhanget är givetvis en brist på källmaterial, men det finns också faktorer som att många antika kulturer inte gjorde någon skillnad på adoption och biologiskt släktskap i den dokumentation de efterlämnat, och att otrohet på den kvinnliga sidan av en släkt (i.e, ett oäkta barn) mycket väl kan ha gått obemärkt förbi vid någon punkt i historien.

Det äldsta sannolika släktskapet i världen är hertigarna av Yansheng, som sägs vara ättlingar till Konfucius. Han levde under perioden Vår och Höst runt 500-talet f.vt, alltså före Alexander, och före romarrikets uppgång. Kong-familjens överhuvud idag är ättling till Konfucius i 79:e led, och även om det är sannolikt att släktskapet involverar adoption vid någon punkt så finns det belägg för att Kong-familjen vördats sedan Hándynastin, dvs i ~2000 år. Det är ganska fett. För lite mer perspektiv på de blotta tidsrymderna inblandade här kan nämnas att Konfucius har två miljoner kända ättlingar idag, och uppskattningsvis tre miljoner totalt.

Sedan kan man förstås argumentera för att den här typen av släktforskning är rätt poänglös, givet att vi vet att hela mänskligheten härstammar från Mitochondrial Eve, och det är så långt tillbaka att det är utanför historieforskningens område. Å andra sidan är det väl rätt spännande med personer som vi faktiskt vet något om, såsom Konfucius, till skillnad från Mitchondrial Eve som vi aldrig kommer att få veta något om. Eller äh, vad vet jag, jag ville mest få något skrivet.

torsdag 21 januari 2010

Marsianer anno 1890

"141. Äro planeterna bebodda?"

"Enligt Laplace's skapelseteori har ju hela vårt solsystem uppstått ur en stor nebulosa; spektralanalysen visar ock, att solen består af samma grundämnen som de, hvilka ingå i vår jord. I så fall skulle varje planet vara byggd af samma material som vår jord, ordnadt på olika sätt, allt efter den olika utveckling planeten hunnit. Man skulle kunna jämföra planeterna med frukterna på ett träd ; en del äro fullmogna, andra blott halfmogna. Sålunda äro en del planeter, de största, ännu kanske glödande, under det andra, t. ex. Venus och Mars, befinna sig i ungefär samma tillstånd som vår jord. Det finnes då ej ringaste skäl, hvarför ej dessa planeter skulle vara bebodda. Så snart en himlakropp hunnit det stadium, att den är möjlig för organiskt (växt- och djur-) lif, har man all anledning förmoda, att sådant uppträder på densamma. Det vore högst eget, om jorden härvidlag skulle intaga någon undantagsställning. Dermed är naturligtvis ej sagdt, att varelserna på andra planeter likna oss, vi vilja blott hafva påpekat möjligheten af organiskt lif på andra världar".

Ur "HVARFÖR? OCH HURU? - NYCKEL TILL NATURVETENSKAPERNA", Stockholm, 1890. Översatt och bearbetad av D:r Thore Kahlmeter, efter original av Brewer, Moigno, och Henri de Parville.

Alltså, verkligheten vore verkligen så jävla mycket ballare om...äh, jag låter citatet tala för sig självt istället. Kursiveringen är antagligen D:r Kahlmeters.